När jag fick reda på att vi skulle åka Kortvasan vart jag
genast lite nervös, jag har åkt väldigt lite skidor under mitt liv och min
skidteknik är inte den bästa. Men när jag tänkte på alla gamla gubbar som åker
hela Vasaloppet, dvs. 9 mil blev jag genast lugnare, eftersom de klarar av 9
mil borde inte 3 mil vara någon match för mig, med eller utan förberedelse. Och
så blev det, jag hade knappt åkt skidor någon gång alls innan vi gav oss iväg
till Mora, för att dagen efter ta oss 3 mil på skidor. När vi kom fram till
Mora tog vi oss en tur på Vasaloppsmuseet. Vilket var ganska intressant, efter
vårt besök där gick vi genast vidare till skidmässan där vi hämtade ut våra
nummerlappar. Vi hade också lite tid över så vi hann kolla runt lite på vad
skidmässan hade att erbjuda . Efter att ha gått runt på mässan i en timme kände
vi att det var dags för något att äta. Man måste ju vara fulltankad för att
kunna prestera bra på Kortvasan, så därför gick jag, Ola, Fredrik och Kirre upp
till en restaurang där jag och Ola åt oss proppmätta på en varsin stek med
pommes frites och bearnesås. Det kanske inte var den bästa uppladdnings maten
men det var riktigt gott. Efter att ha suttit på restaurangen i en stund åkte
vi till stället där vi skulle övernatta. Senare på kvällen när jag vallade
skidorna lyckades jag ta på alldeles för mycket fästvalla. Efter det var det
dags för lagtävlingen, första grenen gick ut på att dricka upp ett glas cider
samtidigt som man skulle blåsa ut deras andra ljus, och man fick bara dricka
när ens eget ljus var tänt. Detta var en mycket rolig lek som jag såklart vann.
Tävling nummer två var en musiklek, en från varje lag skulle gå upp där man
fick dra en lapp, på lappen stod det en musikgrupp som man sedan skulle nyna en
låt av för sitt eget lag, ifall laget inte klara gissa fick de andra lagen
chansen att gissa rätt. Det laget som sagt rätt musikgrupp fick ett poäng. Vårt
lag placerade sig i toppen även här, trots att vi endast fick ihop 2 poäng.
Efter att lagtävlingarna var klara spela jag lite kort sen var det sängdags.
Trotts att jag inte lyckades sova så länge kände jag mig pigg och taggad på
morgonen. Till frukost laddade jag upp med 2 stycken Risifrutti och ett par grovmackor
med ost. Efter det packade jag mina saker, sedan bar det av till starten.
Nervositeten hade nu släpps och jag kände mig ganska taggad för att åka skidor.
När starten gick försökte jag hänga på Ola och Johan. Det gick bra till en
början eftersom det var då mest uppför, men ner nedför backarna kom var mitt
glid mycket dåligt p.g.a. att jag hade haft på för mycket fästvalla kvällen
innan. Därför fick jag åka hela loppet själv. Jag tyckte att loppet var tungt i
olika intervaller, de första 5km var ganska tunga men efter att ha fått i sig
lite blåbärssoppa var humöret på topp. Efter ett tag började det bli tungt igen
och efter ca 11km kom ännu en välbehövlig paus med energidryck och
blåbärssoppa. Jag måste säga att de som arrangerat loppet hade lyckas placera
ut dryckdepåerna mycket väl, för när man kände sig som tröttast kom alltid en
drickpaus så man kunde ladda om batterierna. Det som jag ändå störde mig mest
på var när det kom småbarn och körde förbi en, och det värsta är att de hade
starta 30 minuter efter min start. Då var verkligen självförtroendet som sämst.
Jag lyckades ändå ta mig i mål på tiden 2.50, jag kan väll inte säga att jag är
jättenöjd med tiden, men utifrån mina förutsättningar tycker jag ändå att det
gick helt ok. Ifall jag hade haft perfekta skidor och åkt ett par mil innan
tror jag att tiden hade kunnat var ganska mycket bättre. När vi kom i mål var
det bara att checka in skidorna och ta en buss till duscharna, där man även
fick hämta sina duschkläder. Allt gick mycket snabbt och enkelt. När vi duschat
klart tog jag och Ola bussen tillbaka och sedan gick vi och åt, efter det
hämtade vi skidorna och gick till bussen som vi skulle åka hem med. Som
avslutning skulle jag vilja säga att det ganska jobbigt att åka Kortvasan men
det var ändå en ganska häftig upplevelse. Jag tycker också att de som
arrangerar Kortvasan verkligen har lyckats, allt gick mycket smidigt och jag
tror inte det hade kunnat vara så mycket bättre på den fronten. Hela resan var
i sin helhet mycket rolig och jag tycker absolut att skolan ska fortsätta med
resan till Kortvasan för andra klasser, för man lär sig mycket och man får även
en känsla på hur jobbigt det måste vara att åkta hela Vasaloppet.
Hela veckan före loppet, kände jag verkligen en stark motvilja mot hela grejen. Jag funderade på varför ge sig ut och åka skidor i tre mil, när det egentligen inte fanns någon anledning. Jag kände även att jag efter endast ha åkt längdskidor 4-5 gånger tidigare i hela mitt liv så skulle detta bli extremt jobbigt. Redan på tisdag börja jag äta mer mat än jag gör i vanliga fall, detta var nog mest för att jag gillar mat. Inte så mycket för att jag skulle klara mig bättre under loppet, men samtidigt tänkte jag det kan väl aldrig skada att fylla upp lite extra. Så tisdag onsdag lassades jag in mat, sen på onsdag kväll åkte vi iväg och lånade de skidor jag skulle ha. Jag förutsatt att de var vallade med glid så jag orkade inte valla dem. På torsdag var de skönt med lite sovmorgon och sedan bar de iväg med buss till mora även denna dag åt jag mycket mat, hade tänkt mig äta bra som uppladdning, så börja med kyckling och pasta sallad. Men detta stöp senare på dagen då vi åt pizza. Sedan var de dags att valla fästvalla, klockan blev rätt sent innan vi drog igång med det. Men det gjorde inte så mycket för jag trodde inte det skulle bli tyst förrän sent. Brukar alltid vara någon som inte kan hålla tyst. När jag väl gick och la mig hade det redan blivit tyst, så hade inga problem att somna. Morgonen efter vakna jag tidigt för någon hade satt väckarklockan jätte tidigt. Gick upp och käka frukost, åt riktigt mycket allt för att orka åka sen. Detta hade snöat ute, detta kändes tråkigt för vi kanske skulle få sämre fäste och glid, detta ledde till att jag blev ännu mindre sugen på att åka 3 mil. Sen tar vi bussar till starten. När vi väl är där har jag bestämt att jag ska åka med Krille. Detta kändes bra för han hade åkt ännu mindre skidor än mig, och borde hålla ett lite lägre tempo än jag gjorde, så jag slapp slita ut mig. Vid starten tar åker jag efter Sofia och sen Krille framför där. Känner att jag knappt glider över huvudtaget, kanske borde ha vallat, och inte litat på att de redan var vallat. Men just då var det inte mycket man kunde göra utan de var bara att köra på. Första som händer direkt vid start är att jag försöker luta mig jätte mycket bakåt och staka för att se om detta påverkar mitt glid, istället så ramlar jag baklänges. Skyndar mig upp för att inte bli i vägen. Så tävlings första vurpa är avklarad redan efter 2 minuter. Sedan kommer vi till uppförsbackarna och jag har ett grymt fäste kan börja klättra uppför utan svårigheter. Sen i nedförslutningen är det desto tråkigare när alla glider förbi. Vi fortsätter bort emot första kontrollen i ett rätt så behagligt tempo. Väl framme får vi i oss lite blåbärssoppa, smaka riktigt bra. Sen ger vi oss vidare, kroppen känns fräsch förutom ryggen som fått ta en del stryk. Tror detta beror på en blandning av bristande teknik, och muskler som inte är vanan att arbete så pass länge. Sen åker vi vidare klagar lite smått i varje uppförsbacke men kroppen känns fortsatt bra. När vi kommer till 1.5 mil då känns det ”Gött” för då har vi gjort hälften och allt vi gör efter de, är hela tiden mindre kvar än det vi åkt. När vi kommer till kontroll 2 smakar blåbärsoppan och bullarna gudomligt. Här blir vi stående en ganska bra stund och dricker, och äter en hel del. Sen när vi väl åker vidare känns det bättre än innan kontrollen men fortfarande är det tråkigt och jobbigt. Sen kommer vi till den bästa delen av loppen, de sista 5 kilometrarna, då vet jag at det strax är slut. Kroppen känns fortfarande bra, bättre än jag trott. I en uppförsbacke med ungefär 2 kilometrar kvar bli jag fälld av en gubbe. Jag blir lagom irriterad på honom detta var andra gång jag ramlade under dagen. Sen kommer vi fram till bron som går in mot upploppet. Då känner jag nu är det bara att köra de sista, så jag sattsar måste åtminstone få en bättre tid in Krille. Problemet här är att köra om folket som åker långsammare än mig, men jag gör mitt bästa. Jag åker ifrån Krille med 9 sekunder, och är nöjd att jag tagit mig i mål och slipper göra det här något mer om jag inte själv vill. Direkt efter loppet känner jag aldrig mer. De var tråkigt och ganska jobbigt trots det behagliga tempo vi höll. Men nu i efterhand känner jag att jag skulle kunna tänka mig att åka igen. Men i sådana fall med mer träning, bättre valla och verkligen satsa på att få en bra tid. Detta var en mycket roligare upplevelse än jag räknat med och jag skulle kunna tänka mig att göra om det. Fast riktiga vasaloppet är totalt uteslutet. Då jag aldrig skulle orka komma upp i den träningsmängd som skulle krävas för att orka med det.